I Sverige finns cirka 1 200 bergtäkter utspridda runt om i landet för att säkerställa en god lokal materialförsörjning med minsta möjliga klimatpåverkan av transporter. Skulle Sverige börja importera bergmaterial ökar klimatbelastningen med de långa transporterna, vi skulle få längre och mer sårbara försörjningskedjor och vi skulle få dyrare materialkostnader för våra samhällsprojekt.

Detta fokuserade NCC på i en sammanhängande berättelse i bolagets sociala mediekanaler i höstas och under vintern. Hur fungerar materialförsörjning i Sverige?

1. Berg är jordens äldsta råvara. En stor del av den svenska berggrunden består av hårda kristallina bergarter som exempelvis granit och gnejs. Dessa bergarter lämpar sig bra för att användas som olika typer av byggmaterial. Runt om i Sverige finns gott om berg som lämpar sig för att användas som olika typer av byggmaterial. När man har identifierat ett sådant område där det går att utvinna sten kan man öppna vad som kallas en täkt. Täkt är benämningen på en plats eller fyndighet som utnyttjas för utvinning, brytning eller insamling av grus, morän, berg eller liknande. Täkter finns i hela Sverige, från norr till söder. De måste finnas för annars kan vi inte utveckla och bygga den infrastruktur och de fastigheter som behövs. Innan man börjar utvinna stenmaterial måste man dock söka tillstånd.

2. Lagar om täkter har vi haft i Sverige åtminstone sedan medeltiden. Redan på 1300-talet finns det angivet lagar som reglerar så kallad täkterätt. Det är idag huvudsakligen miljöbalken som reglerar täktverksamheten. Innan man startar täktverksamhet måste man göra en tillståndsprövning. Det innebär en mycket omfattande genomlysning av den tänkta verksamheten där det ska klargöras om den lever upp till alla säkerhets- och miljökrav som ställs. Det är många krav som ska uppfyllas innan det är aktuellt att starta en täkt. Naturen på platsen och runt omkring ska man ta noggrann hänsyn till, liksom till bebyggelse, vattendrag inklusive påverkan på grundvatten, transportmöjligheter och annat. Damm, buller, samt vibrationer vid sprängning är viktiga faktorer när det gäller miljöhänsyn.

3. När man valt ut en lämplig plats och alla tillstånd är klara är det dags att bryta berget. Man tar först bort jordlagret. En borrigg borrar hål för sprängning. Det är då viktigt att borra så att sprängningen blir så tyst, säker och kontrollerad som möjligt. Det lossprängda berget fraktas ofta med bergtruckar till en krossningsanläggning. En bergtruck kan lasta så mycket som 70 ton, motsvarande vikten hos 11 fullvuxna elefanter. I den här delen av arbetet är det stor risk för dammspridning och det motverkar man genom att vattna. Berget krossas till rätt storlek och fördelas i olika typer av stenmaterial till olika användningsområden för exempelvis grundläggning, betong och halkbekämpning. Slutproduktens form och kvalitet kan styras genom olika krosstekniker.

4. Efter att stenen krossats är det dags för transport till där den ska användas. En del av det krossade berget används i tillverkning av asfalt, faktum är att ett ton asfalt innehåller cirka 95 procent sten och asfaltverken är ofta beläget i täkterna. Där återanvänds också gammal asfalt till att tillsammans med stenen bli ny asfalt. Den övriga stenen sorteras i olika storlekar och hämtas av kunderna till olika projekt. En del sten blir underlag till vägar, annat används som byggmaterial. Transporterna ska hållas så korta som möjligt då lasttrafiken både släpper ut avgaser och nöter på vägarna. Det är en anledning till att det behövs många täkter i Sverige och att täkterna behöver finnas ganska nära där människor lever och verkar.

5. Dags att bygga! Enligt myndigheten Sveriges geologiska undersökning, SGU, så har 101 miljoner ton ballast levererats under 2020, en ökning med en miljon ton jämfört med 2019. Det innebär att den årliga förbrukningen av bergmaterial är cirka 8–10 ton per person i Sverige. Det mesta av den mängden används till väginfrastruktur, alltså gator, vägar, järnvägar, cykelbanor och så vidare. Men det finns många andra användningsområden för bergmaterial. Det kan handla om grundläggning, betong och halkbekämpning. Och det ställs alltid höga kvalitetskrav på det material som levereras. När man har material som håller måttet kan man bygga nästan allt.

6. NCC arbetar aktivt med utveckling och hushållning med naturresurser. Detta görs bland annat genom återvinning av betong, asfalt och bergmaterial. NCC omhändertar och vidareförädlar entreprenadberg som exempelvis tunnelberg från Förbifart Stockholm. Genom en ökad återvinning kan vi hushålla med bergmaterialet i våra bergtäkter för att få materialet att räcka längre. En ökad återvinning kommer dock inte att kunna ersätta bergtäkterna, eftersom det fortsatt kommer att finnas ett behov av bergmaterialprodukter med hög säkerställd teknisk kvalitet för att bygga vårt samhälle. Utan bergmaterial kommer vi inte kunna bygga nya skolor, badhus eller sjukhus. Inte heller kan vi bygga nya vägar, gångbanor eller järnvägsspår. Bergmaterial behövs för att vårt samhälle och den värld vi lever i ska fortsätta att utvecklas.

7. Från berg till badhus – sammanfattning. Du har här kunnat följa vår genomgång av hur vi bryter berg och varför. Enligt SGU är den årliga förbrukningen av bergmaterial cirka 8–10 ton per person i Sverige. Det används till exempelvis bostäder, vägar, järnvägar, cykelbanor och mycket mer. Processen med att bryta berg är noga kontrollerad med höga krav på teknisk kvalitet och miljöhänsyn. På NCC jobbar vi mycket aktivt med återvinning i våra bergtäkter. Att bryta berg är nödvändigt för att vi ska ha material till att bygga vägar, sjukhus, skolor, broar – och badhus.