Från målarlärling till projektledare
Det var inte min plan att hamna i byggbranschen – jag ville arbeta med hälsa och näring och läste därför en HF. När jag insåg att jobbmöjligheterna inte levde upp till mina förväntningar, valde jag att omvärdera min framtid.
Min familj är utbildade hantverkare, så det kändes som ett naturligt beslut att gå i samma riktning, och därför började jag som målarlärling.
Tidigt i utbildningen fick jag mycket ansvar, bland annat för de andra lärlingarna och för arbetsplatsen vi jobbade på. Jag insåg dock att jag inte hade fysiken för att stå på en stege tills jag är 72 år. Vad skulle jag då göra? För jag älskade verkligen byggbranschen.
Det ledde mig till utbildningen som byggkoordinator, som jag avslutade förra året.
Oförutsägbart, häftigt och lärorikt
Idag arbetar jag som entreprenadledare på renoveringsprojektet Blokland i Albertslund, där jag har ansvar för måleri-, fog- och golventreprenaden. Vi har många olika yrkesentreprenörer att hålla ordning på. Är folk på rätt plats? Håller vi tidsplanen? Är ett moment färdigt så att nästa kan ta vid? Hur ser ekonomin ut? Det är en bred roll där jag arbetar med problemlösning av olika slag.
Ingen dag är den andra lik – och det är just därför jag älskar det. Jag kan komma in med en plan och en förväntan på hur dagen ska se ut, och så händer något helt annat. Den oförutsägbarheten är riktigt häftig!
En professionell kultur
Jag började på NCC:s renoveringsenhet för tio månader sedan, och det har varit fantastiskt. Jag har blivit otroligt väl mottagen och kan verkligen känna hur mycket det satsas på den sociala sammanhållningen.
Jag har heller aldrig upplevt att det funnits något jag inte kunnat fråga om. Mina mer erfarna kollegor har en vilja att dela med sig av sin kunskap, och det smittar av sig på hela gruppen. Det har betytt mycket för min start att känna att man alltid kan ställa frågor om man är osäker.
Det är nog ingen överraskning att vår bransch domineras av män. Men det är inget jag tänker på i vardagen. När jag jobbade som hantverkare var jargongen lite annorlunda. Det var mer "byggbarack-snack" jämfört med nu, när jag jobbar med byggledning. Om det någon gång dyker upp en opassande kommentar, rycker jag på axlarna eller säger ifrån om det går över gränsen. Men det är inget som hör till vardagen.
Om jag ska ge ett råd till kvinnor som funderar på byggbranschen: Kör på! Det är ett givande jobb, och de flesta kollegor är fantastiska. Det är en missuppfattning att branschen bara är för män – det finns plats för oss också!