Läs rapporten här

Den pågående energikrisen är en av vår tids största samhällsutmaningar. Utan god och förutsägbar tillgång på energi kan inte Sverige utvecklas. Ska Sverige klara målet om nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045 och omställningen till ett fossilfritt samhälle behöver utbyggnaden ske snabbare än den gör idag, vi behöver säkerställa att vi har en stabil och långsiktig materialförsörjning och att vi har tillräckligt med arbetskraft med rätt kompetens.

Att ställa om till fossilfrihet innebär att en omfattande elektrifiering måste åstadkommas på relativt kort tid. Regeringens egen målbild är att Sverige ska producera 300 Terawattimmar (TWh) år 2045. Det innebär nära nog en dubblering av vårt elsystem och en kraftansträngning motsvarande vår historiska utbyggnad av vattenkraften, kärnkraften och elnäten. Till exempel planerar Svenska kraftnät för ny- och reinvesteringar som motsvarar 2 500 km ledningar och 70 stationer bara inom den närmaste tioårsperioden, om totalt ca 100 miljarder. 

I den energipolitiska debatten diskuteras ofta vad vilka energislag som behövs men sällan vilka förutsättningar som krävs och hur vårt nya elsystem ska byggas. Energiföretagen presenterade i februari en ny analys som pekat på en framtida energianvändning om 330 TWh, en uppjustering av tidigare scenarier. Detta baserat på de industriprojekt och elektrifiering av transportsektorn som aviserats av aktörerna själva. Samtidigt släpper NCC idag en rapport som analyserar hur energisystemet behöver byggas ut för att lösa energikrisen och klara omställningen mot elektrifiering. Vi kan tillsammans konstatera att stora delar av näringslivet har en samsyn kring både behoven och vad som behöver göras.  

Om vi ska kunna bygga ut energisystemet på så kort tid så behöver vi arbeta tillsammans för att hitta offensiva lösningar för att röja de hinder som står i vägen för en säkrad elförsörjning och en hållbar framtid. Tillsammans vill vi peka på ett antal nödvändiga insatser inom tre huvudsakliga åtgärdsområden:

För det första. Vi måste kunna bygga elproduktion och elnät snabbare. Det är ett välkänt problem för byggandet i Sverige att ledtiderna är mycket långa. Det beror till stor del på omfattande processer hos kommuner och myndigheter och därtill tidskrävande överklaganden. Det kommunala vetot för vindkraft gör att nybyggnationer försvåras. Ett annat problem är att elnätet inte är utpekat som riksintresse vilket gör att utbyggnaden får lägre prioritet mot andra samhällsintressen. 

För det andra. Vi måste säkra Sveriges materialförsörjning. Tillgången av råvaror och produkter är en förutsättning för att utbyggnaden av energisystemet ska kunna realiseras. För att klara materialförsörjningen behöver vi minska sårbarheten, klimatpåverkan och beroendet av import. Detta gör vi genom att öka den lokala produktionen av bergmaterial, säkerställa rätt material på rätt plats och öka återbruket av byggavfall och schaktmassor. Två sätt att säkra tillgången på viktiga råvaror som EU lyfter fram är stärkt cirkulär ekonomi samt ökad produktion och bearbetning av råvaror inom EU.  

För det tredje. Vi måste säkra kompetensförsörjningen inom bygg- och energisektorn. Den gröna omställningen utmanas av en omfattande kompetensbrist. Tillgången till och utvecklingen av kompetens utgör ett stort hinder för ett utbyggt energisystem. Något som inte bara hämmar klimatomställningen utan även Sveriges konkurrenskraft. 

Sammantaget ser vi gemensamt följande 5 reformer som nödvändiga från regeringen för att klara av att bygga framtidens energisystem:

  1. Korta tillståndsprocesserna. Tillståndsprocesserna behöver förenklas, hanteras snabbare och möjliggöra en balanserad avvägning mellan olika samhällsintressen.
  2. Säkra kompetensförsörjningen inom bygg- och energisektorn. Det behövs en långsiktig plan för att möta kompetensförsörjningsbehoven inom bygg- och energisektorn.
  3. Stärk regional och tidig samverkan kring elförsörjningen. Samordning kring den kommunala fysiska planeringen i översiktsplaneringen måste utökas och strategisk samverkan bör ske i större utsträckning. Det möjliggör kunskapsöverföring mellan aktörerna och att utbyggnaden kan förkortas med flera år. 
  4. Inför ett system- och beredskapsperspektiv i tillståndshanteringen. När stora delar av transmissions-, region- och lokalnäten ska förstärkas och byggas ut under lång tid behöver ett system- och beredskapsperspektiv beaktas vid koncessionsprövning och annan tillståndsprövning. Tillsätt därför en utredning som undersöker relevanta lagar för att säkerställa att ett system- och beredskapsperspektiv kan införas i tillståndsbedömningen istället för att varje enskild ledning bedöms. Det skulle skapa en tryggare process för både bygg- och energibranschen samt våra kunder. 
  5. Förtydliga regelverken för att underlätta ett cirkulärt byggande. För att minska utsläppen från byggprocessen och underlätta materialförsörjningen för energiutbyggnaden behöver lagstiftning, standarder och tekniska regelverk utvecklas.

För att Sverige ska kunna nå klimat- och energimålen krävs långsiktiga och harmoniserande spelregler som möjliggör de lösningar som krävs. Det kommer att ställa stora krav på att vi har rätt förutsättningar för att bygga och planera snabbare och mer effektivt, att vi använder våra naturtillgångar på ett klokt sätt och att vi säkerställer att Sverige har en tillräcklig kompetensförsörjning och arbetskraft.


Kenneth Nilsson, affärsområdeschef, NCC Infrastructure
Åsa Pettersson, vd, Energiföretagen