Det är främst när kommersiella fastigheter i centrala lägen ska byggas som en lägre klimatpåverkan har efterfrågats. Men fler och fler beställare av exempelvis bostäder och samhällsfastigheter har också börjat efterfråga detta, berättar Anders Enebjörk.

– Vi vill ändra på uppfattningen att det måste bli dyrare. Det går att bygga med minskad klimatpåverkan som en styrande parameter tillsammans med kostnad, kvalitet och funktion.

Att arbeta i nära dialog i ett tidigt skede är då en förutsättning, menar Anders.

– Genom en tydlig kravställning och gemensam målbild för projektet finns det stora möjligheter till en kostnadseffektiv klimatreducering. Det handlar om att redan från start – när kritiska inriktningsbeslut är möjliga att påverka - diskutera olika val och lösningar kopplat till utvärdering av koldioxidutsläpp och ekonomi.

Ett iterativt arbetssätt bör genomsyra processen, där man kontinuerligt testar och utvärderar olika lösningar, utifrån en gemensam kravbild.

– Det är avgörande att vi har ett utredande tillvägagångssätt; vilka val kan vi göra och vad betyder de för slutresultatet? Vilka är de självklara lösningarna som just det här projektet bör ta fasta på och ta med sig in i planering och projektering? Vi behöver utmana invanda sätt att bygga på, även om det innebär lite extra utredningsarbete så innebär det ofta att kostnader och klimatpåverkan kan pressas, säger Anders.

Klimatguiden ger stöd för den gemensamma kartläggningen

Genom att jämföra olika byggnadsmaterial och konstruktionslösningar - vilken klimatpåverkan och kostnad de har, kan vi landa i klimatoptimerade och kostnadseffektiva lösningar och val. För att underlätta har NCC tagit fram en guide för en kostnadseffektiv klimatreducering. Informationen i klimatguiden är sammanställd utifrån livscykelanalyser från NCC:s egna projekt.

– Det finns så klart många hundra olika åtgärder som påverkar en byggnads klimatavtryck. För att underlätta har vi därför tagit fram en klimatguide som pekar ut de lågt hängande frukterna och vilka val som är kloka att prioritera.

Guiden kartlägger olika byggnadsdelars klimatpåverkan samt kostnader och fungerar som stöd för kunden och projektets gemensamma arbete.

Fokus på rätt saker i varje fas

Arbetet med att minimera klimatpåverkan behöver följa med genom hela byggprocessen, från tidigt skede och projektidé till projektering, produktion och slutligen genomförandet.

– Det viktiga här är att förstå att det inte finns en väg framåt, utan att det ofta handlar om två steg fram och ett steg bak där alla systemval påverkar varandra. Det gäller att lägga fokus på rätt sak i varje skede. Till exempel kan man avvakta med att fördjupa sig i materialval i ytskikt som väggar och undertak från start, de kan hanteras längre fram i processen, säger Anders.

Stomme, grund och fasad är de byggnadsdelar som har störst klimatpåverkan.

– Ju tidigare klimatfrågan är med som en parameter, desto mer genomgripande beslut av betydelse kan fattas. Till exempel är det bra att tidigt prata igenom vilket byggsystem som bör väljas. Det är onödigt att satsa på en fasad av stål och glas om det räcker med lättare utfackningsväggar - det ger ofta både lägre klimatpåverkan och kostnad och är dessutom mer energieffektivt.

Tidiga val av gestaltning kan medföra att en systemlösning eller ytskikt med hög klimatpåverkan måste väljas. Det är därför viktigt att redan i detaljplan och tidiga skisser ta hänsyn till detta och göra val som lever upp till målet om en minskad klimatpåverkan, menar Anders.

– Det är klokt att undersöka ett antal olika fasadmaterial och se hur de påverkar klimat och pris innan gestaltningen slås fast, råder Anders.

Materialoptimering avgörande för sänkt klimatpåverkan och kostnad

För att få ner klimatpåverkan behöver vi också ha fokus på en effektiv materialanvändning, menar Anders.

– Genom att arbeta med till exempel slimmade konstruktioner, undvika överdimensionering av betong, stål och trä, att så noga som möjligt beställa i rätt mängd och planera för att undvika spill, kan vi optimera materialanvändningen och därmed hålla nere både klimatpåverkan och kostnader.

Det finns ett stort fokus på material i branschen och utvecklingen är intensiv.

– Vi bevakar materialutvecklingen noga för att hela tiden hålla koll på vilka lösningar som klimatmässigt är bra ur ett livscykelperspektiv. Det har till exempel nyligen blivit möjligt att köpa fönster med glas baserat på återvunnet glas vilket ger en lägre klimatpåverkan och om detta efterfrågas kommer det att ge en klimatnytta. Vilket kan jämföras med när vi köper återvunnen aluminium, då får vi bättre värden i det specifika projektet med det ger ingen faktisk klimatnytta eftersom i stort sett all aluminium i världen ändå återvinns.

Sänkt klimatpåverkan och kontroll på kostnaderna

Betong är världens vanligaste byggmaterial, samtidigt står det för en stor klimatpåverkan.

– Med utgångspunkt i den kunskap om byggteknik vi har redan idag går det att sänka klimatpåverkan från betongen rejält. Det handlar om att arbeta aktivt med olika val och lösningar, så som volymminimering av betongen, att inte använda högre betongkvalitet än vad som krävs och att arbeta med klimatförbättrad betong. På det sättet lyckades vi till exempel reducera klimatavtrycket på byggprojektet Kungsörnen i Helsingborg till närmare hälften mot ett jämförbart byggprojekt, trots en traditionellt platsgjuten stomme i betong.

Genom en innovativ kravställning från Helsingborgshem fanns utrymme för NCC att vara kreativa när det gällde val av stomme, produktionsmetoder och tidplan för Kungsörnen. Förutsättningar skapades därmed för en grundlig och optimerad projektering och utförande av betongarbetena – och innebar att projektet lyckades uppnå en kostnadseffektiv klimatreducering.

– Projektet har verkligen visat att man redan idag kan reducera klimatpåverkan med närmare 50 procent i ett betongprojekt – och det samtidigt som man håller koll på kostnaderna och får en sund ekonomi i projektet, avslutar Anders.