Långsiktighet avgörande för att lyckas med klimatomställningen

Elisabeth Schylander, hållbarhetschef på NCC Building Sverige, blev nyligen intervjuad av Byggvärlden och lyfte fram EU:s regelverk som en stark drivkraft för hållbarhets- och klimatarbetet i byggbranschen, samtidigt som det finns utmaningar med att balansera övergripande strategier med detaljarbetet i enskilda projekt.

NCC har arbetat med rapportering enligt EU:s taxonomi i tre år och i årsredovisningen för 2025 kommer CSRD, Corporate Sustainability Reporting Directive, att följas.

– Dessutom omfattar EU:s Fit for 55 en rad regleringar som påverkar branschen. Det är en omfattande omställning, där jag tror att framgångsfaktorn är att koppla hållbarhetskraven till det finansiella perspektivet, säger Elisabeth.

Data och digitalisering – stora utmaningar

EU:s regelverk innebär en rad utmaningar, särskilt när det gäller rapportering.

– Kraven på rapportering är omfattande och kan upplevas som betungande. Det finns ett stort behov av data genom hela kedjan, men mycket saknas fortfarande, till exempel klimatdata och EPD:er kopplade till byggnadsdelar, förklarar Elisabeth.

Digitaliseringen är en viktig del av lösningen, något NCC arbetar intensivt med.

– Rapporteringen är inte bara en administrativ uppgift, utan den lägger grunden för att fatta medvetna beslut och optimera byggnader ur ett klimatperspektiv. För detta behövs tillgång till rätt data.

Långsiktiga mål och spelregler krävs framåt

NCC har som mål att vara klimatneutrala till 2045. Till 2030 är målet att minska utsläppen med 60 procent av scope 1 och en minskning med 50 procent av scope 3.

– Vi har redan nått målet för scope 1 och 2 under andra kvartalet 2024, så nu ser vi över målen för att höja ribban ytterligare, berättar Elisabeth.

Långsiktighet krävs för att skapa förutsättningar för en framgångsrik omställning i branschen.

– Förutsägbarhet är avgörande för de stora investeringar som omställningen kräver. Vi behöver långsiktiga och tydliga spelregler. Konkreta åtgärder inkluderar gränsvärden i klimatdeklarationer, stöd för utsläppsfria arbetsmaskiner och klimatkrav i offentliga upphandlingar. Offentliga investeringar, som uppgår till cirka 900 miljarder kronor per år, måste präglas av klimatperspektivet och fokusera på funktionskrav, avslutar Elisabeth.

Läs hela intervjun med Elisabeth Schylander i Byggvärlden.