Så ska byggbranschen bidra till den svenska omstarten
Samstämmighet rådde på de flesta punkter när NCC:s vd och koncernchef Tomas Carlsson bjöd in till panelsamtal om hur byggbranschen ska medverka i återstarten av Sveriges ekonomi. Från såväl regeringen som Svenskt Näringsliv och övriga panelmedverkande var man ense om att både långsiktiga och kortsiktiga investeringar måste till för att Sverige ska kunna satsa sig ur krisen.
Det var ett ytterst namnkunnigt sällskap som NCC:s vd och koncernchef Tomas Carlsson samlat för en livesänd paneldiskussion som en del av NCC:s digitala samtalsturné om hur vi ska bygga oss ur krisen. Bostadsminister Per Bolund, Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon, Omstartskommissionens ordförande Klas Eklund och Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke hade tillsammans med Tomas Carlsson 45 minuter till sitt förfogande att diskutera byggbranschens roll i att utveckla Sverige och stärka landets ekonomi.
Den rådande pandemin har inte bara satt sin medicinska prägel på samhället med sjukdomar och dödsfall som följd. Den har också inneburit att ekonomin fått sig en törn. Och det behöver Sverige resa sig ur.
– Vi måste ta tillbaka initiativet, menade Tomas Carlsson som också lyfte fram behovet av att Sverige kommer igång med meningsfulla investeringar.
– Vi har föreslagit konkreta, hållbara investeringar i infrastruktur: renovering och vattenförsörjning, fortsatte han.
Panelen höll med om det övergripande behovet av investeringar, men instämde också i Tomas Carlssons exempel på områden där satsningar är välkomna.
– Det är viktigt med underhåll och modernisering av infrastrukturen – det har stor betydelse. Brister i infrastrukturen hämmar samhällsutvecklingen, framhöll Lena Erixon.
– Byggbranschen är bra för att få igång de ekonomiska hjulen och kan hjälpa oss att lösa två kriser samtidigt, dels att komma ur den ekonomiska svackan vi befinner oss i, dels att lösa den långsiktiga klimatkrisen, sa Per Bolund.
– Investeringar i infrastruktur ger effekter på både lång och kort sikt och minskar dessutom de risker som finns vad gäller klimatförändringar, sa Klas Eklund.
– Mycket kan göras. Det blir lätt fokus på stora, omfattande projektområden som järnvägen, men jag vill också slå ett slag för betydelsen av underhåll av den befintliga infrastrukturen, sa Lena Erixon.
Vidare talades om behovet av både privata och offentliga investeringar och att politiken måste möjliggöra detta. Per Bolund nämnde gröna kreditgarantier och gröna obligationer som potentiella lösningar. På frågan om dessa också skulle kunna appliceras för att tillåta privata investeringar svarade Per Bolund:
– Vi från statens sida kan gå in med stora resurser och se till så att det görs stora offentliga investeringar så kan företagen fortsätta att växa och fler kan få anställning. Med gröna kreditgarantier kan staten stå för en del av risken när företagen vill pröva nya innovativa lösningar och gröna obligationer är det många kommuner som använder – de ger väldigt goda villkor med låga räntor. Och det är intressant om kommunerna kan arbeta tillsammans med privata aktörer och samarbeta genom att gå in och göra storskaliga projekt.
Panelen var också enig i att satsningarna måste ske omgående och förutsättningarna för det utvecklingsarbete som krävs måste förändras till det bättre.
– Vi måste våga satsa! Vi måste systematiskt gå igenom vad som ska göras och vad som kan accelereras och ha sysselsättningseffekter snabbt. Det handlar ju också om att vi behöver kunna bygga en långsiktig konkurrenskraft, sa Jan-Olof Jacke.
Inte minst efterlyste panelen snabbare tillståndsprocesser för branschen så att man kan gå från ord till handling inom rimlig tid. Tomas Carlsson gav ett talande exempel som väckte uppmärksamhet bland övriga deltagare. Han lyfte fram att tillstånd för asfaltsproduktion brukar gälla för tio år.
– Efter två år är det dags att sätta igång att ansöka om nytt tillstånd för i genomsnitt tar det åtta år att få igenom det, sa han och fick alla andra att höja på ögonbrynen.
Som avslutning på samtalet fick alla möjlighet att kort sammanfatta vad man ville lyfta fram som särskilt viktigt. Där framkom både en önskan om att satsa på att öka kapaciteten i den befintliga infrastrukturen och att utveckla den i exempelvis nya stambanor, jobba med underhåll av det som redan är byggt samt elektrifieringen av landets vägar – något som samtliga uppfattade som nödvändigt.
Tomas Carlsson sammanfattade panelsamtalet och hur byggbranschen ska kunna verka för att nå den utveckling som eftersträvas:
– Vi måste göra proaktiva investeringar som tar tillbaka initiativet och vi måste våga bryta mot gamla invanda sanningar.
Hela detta samtal går att titta på i efterhand liksom de övriga fyra samtal som ingår i NCC:s digitala samtalsturné med nedslag i Stockholm, Uppsala, Göteborg och Malmö. Läs mer om turnén och hitta länkar till sändningarna här >>