Stor enighet när NCC samlade ledande beslutsfattare om hur Sverige ska bygga sig ur krisen
Under en vecka, i fem olika samtal runt om i landet, har NCC samlat ledande beslutsfattare och opinionsbildare i panelsamtal för att diskutera hur byggbranschen kan vara ett lokomotiv för den samhällsekonomiska omstart som måste ske. I samtalen, som livesänts inför en stor, intresserad publik, finns många punkter där det i samtliga paneler rådde samsyn.
– Vi måste göra proaktiva investeringar som tar tillbaka initiativet och vi måste våga bryta mot gamla invanda sanningar. Så löd Tomas Carlssons, vd och koncernchef för NCC, sammanfattning av det inledande panelsamtalet.
– Vi har föreslagit konkreta, hållbara investeringar i infrastruktur: renovering och vattenförsörjning, fortsatte han.
Byggbranschen i Sverige står för 11 procent av BNP och sysselsätter 350 000 människor, som vardera i sin tur skapar arbetstillfällen för ytterligare fyra personer i form av underleverantörer, restauranger med mera. Det var utgångspunkten för de fem panelsamtal som under en vecka samlade några av landets mest inflytelserika beslutsfattare och opinionsbildare för panelsamtal.
Turnén inleddes med att NCC:s vd och koncernchef Tomas Carlsson bjöd in bostadsminister Per Bolund, Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon, Omstartskommissionens ordförande Klas Eklund och Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke till ett samtal med nationellt perspektiv.
Det mötet följdes av mer regionalt präglade sammankomster i Stockholm, Uppsala, Göteborg och Malmö. I vardera staden hade NCC bjudit in personer som har reellt inflytande. De fem samtalen hade olika utgångspunkter och inriktningar men likafullt framkom tydliga beröringspunkter. De mest förekommande var:
- Renovering och utveckling av befintlig byggnation och infrastruktur
- Upprustning specifikt av miljonprogramsområden
- Satsning på VA-projekt
- Elektrifiering av vägar
När det handlar om den första punkten berördes redan i det inledande nationella samtalet men återkom sedan också på regional nivå.
– Det är viktigt med underhåll och modernisering av infrastrukturen – det har stor betydelse. Brister i infrastrukturen hämmar samhällsutvecklingen, framhöll Lena Erixon, Trafikverkets generaldirektör.
– Investeringar i infrastruktur ger effekter på både lång och kort sikt och minskar dessutom de risker som finns vad gäller klimatförändringar, sa Klas Eklund, Omstartskommissionens ordförande.
– Underhåll av järnvägar är otroligt viktigt och underhåll av fastigheter, där ser vi ett stort behov. Det är ett område som har varit väldigt eftersatt, menade Emelie Orring, regionstyrelsens ordförande, Region Uppsala.
– Hållbarhet behöver inte bara vara nyproduktion utan handlar även om att ta hand om befintligt bestånd, sa Csaba Bene Perlenberg, kolumnist i GT/Kvällsposten.
Mer specifikt lyftes renoveringsbehoven inom landets miljonprogramområden fram. Både för att det är en åtgärd där man kan vara snabb och för att det ger många goda kringeffekter.
– Upprustningen av miljonprogrammen är hållbar och har en kort startsträcka. Som exempel kan vi se på de investeringar man gjort för att komma tillrätta med de utanförskapsområden som finns i regionen, sa Axel Josefsson, kommunstyrelsens ordförande i Göteborg.
– Det finns ett behov av en upprustning av utsatta områden (miljonprogrammen). Behöver rustas upp både socialt, tekniskt och bygganden i sig. Inte minst av de sociala skälen. Det har länge saknats en statlig bostadspolitik och resurser till det, framhöll Erik Pelling, kommunstyrelsens ordförande i Uppsala.
– NCC:s lärdomar och erfarenheter med miljonprogramsrenoveringar är att det är viktigt att vara väldigt långsiktig när man tittar på vad som behöver göras och vad som inte behöver göras. Att man kan anpassa renoveringsnivån så att man inte tvingar bort folk som inte har råd att bo kvar, menade NCC:s Johanna Hult Rentsch, regionchef Väst.
– Det är viktigt med en långsiktighet i satsningarna på utanförskapsområdena och att blanda upp med olika aktörer, sa Kristina Jonäng, ordförande i regionutvecklingsnämnden, Västra Götalandsregionen.
– Det är inte bara miljömässig hållbarhet utan också social och ekonomisk hållbarhet. Och kan vi injicera kraft i miljonprogramsområdena då kan vi tillvarata hållbarhetsdimensionerna på många olika sätt. vi kan få ett tryggare och säkrare samhälle, sa Andreas Hatzigeorgiou, VD Stockholms Handelskammare.
Även i Malmö var det panelens samlade bedömning att upprustning av miljonprogramsområdena är viktig. Genom att bygga om och förtäta befintliga områden, skapa levande rum med kontor och samhällsservice i olika delar av Malmö samt förbättra kollektivtrafik och cykelstråk mellan olika stadsdelar bygger vi, menade man, ihop staden.
En annan punkt där det rådde enighet var att man måste satsa på att renovera och utveckla VA-systemen i Sverige.
– Vi har inte någon vattenbrist i Sverige, utan en kapacitetsbrist och vi har många gamla anläggningar. Här har vi något som är både snabbstartat och något vi behöver, sa Johanna Hult Rentsch.
– VA-systemet är underdimensionerat. Här behövs upprustning. Är det något vi ska tidigarelägga är det detta, sa Tomas Stavbom, regionchef, Handelskammaren Uppsala.
– Vattenförsörjningen är inget som syns när det fungerar, men när det inte gör det är det katastrof, sa Petra Krüger, chef för PD Sverige och fick medhåll av Heidi Avellan, politisk chefredaktör på Sydsvenskan:
– Vatten är superviktigt, det inser man så snart man är någonstans där man inte kan dricka vatten ur kranen eller när det blir skyfall med översvämningar, vilket vi tyvärr drabbats av även i Malmö.
Framtiden stavas också elektrifiering och digitalisering, där var panelerna överens.
– Nu behöver vi ta de rejäla transformativa kliven. Infrastrukturen är grunden för konkurrenskraften. Elektrifiering är det som blinkar mest rött – snabba på med alltifrån kabel till Gotland till el till motorvägarna. Det är nu vi behöver tänka 2030 – 2040. Nu är det all in, menade Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige.
– Jag tror att vi måste satsa på den digitala infrastrukturen, det är en av de viktigaste sakerna för att bygga vår konkurrenskraft över tid, sa Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv.
Så kan byggbranschen medverka till att Sverige startar om och tar nya tag? Ja, det verkar samtliga paneldeltagare hålla med om är rimligt att tro.
– Byggbranschen är bra för att få igång de ekonomiska hjulen och kan hjälpa oss att lösa två kriser samtidigt, dels att komma ur den ekonomiska svackan vi befinner oss i, dels att lösa den långsiktiga klimatkrisen, sa bostadsminister Per Bolund.
– Vi måste våga satsa! Vi måste systematiskt gå igenom vad som ska göras och vad som kan accelereras och ha sysselsättningseffekter snabbt. Det handlar ju också om att vi behöver kunna bygga en långsiktig konkurrenskraft, sa Jan-Olof Jacke.
– Nya investeringar får inte dröja. Vi behöver gasa oss ur krisen, sa Tomas Stavbom.
– Vi vet från tidigare kriser att byggindustrin kan bidra till att få igång ekonomin. Malmö är en av Sveriges snabbast växande städer med kraftig tillväxt av såväl bostäder som samhällsservice och med stort fokus på grön stadsbyggnad. Det gläder mig därför att när man pratar om omstarten efter pandemin har fokus på gröna infrastrukturprojekt, sa Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande i Malmö.
Intresset för NCC:s digitala samtalsturné har varit mycket stort. Har du missat något av samtalen så kan du lyssna i efterhand här.
Foto nationella samtalet och Stockholm: Joakim Kröger
Foto Göteborg: Carina Gran
Foto Malmö: Klas Andersson