Vindkraftspark utanför Öland

Uppdraget omfattade en platsorganisation bestående av platschef, ställföreträdande platschef, beställarrepresentanter ombord på diverse entreprenadfartyg till sjöss, arbetsmiljötillsyn vid dykarbeten samt organisation och tillsyn av arbetsmiljön i projektet. NCCs personal tjänstgjorde även som BAS-U under genomförandet.

Vindkraftparken, som blev klar sommaren 2013, ligger fem kilometer ut till havs från den öländska hamnen Kårehamn. Med en kapacitet på 48 MW är Kårehamn störst i sitt slag i den svenska delen av Östersjön. Vindkraftparken består av 16 vindkraftverk på 3 MW vardera och den totala investeringen beräknas till 1,2 miljarder kronor. Varje år ska Kårehamn producera 180 GWh förnybar el med hjälp av de öländska vindarna.

Under våren 2012 började arbetet med att förbereda sjöbotten för fundament. Parallellt med det arbetet göts och armerades de 16 betongfundamenten i belgiska Zeebrügge. Därefter transporterades de på pråmar till Öland och i november 2012 var fundamenten på plats. De har stabiliserats med ballast och väger 6 000 ton styck. Erosionsskydd av sten skyddar fundamenten.

Under maj 2013 restes det första av vindkraftverken efter att ha anlänt från Esbjerg med båten Discovery. En stor kran ombord på Discovery monterade först tornen, därefter nacellen och till sist sattes vingarna fast en och en i nacellens rotor. Att resa en turbin tar bara en dag ungefär, vilket är kort tid jämfört med det långa förberedande arbetet.

Den 16 juli 2013 var samtliga sexton vindkraftverk på plats. Den 11 augusti klockan 14.32 nåddes den magiska milstolpen då alla turbiner var i gång med produktion. Redan i början av augusti nåddes den första gigawatt-timmen.

Beskrivning av projektet

E.ON valde att utföra grundläggningen av vindkraftverken med gravitationsfundament, på grund av att bottnen är mycket fast och består av lermorän som överlagrar kalkberget.

Vattendjupet varierade från 8 till 20 meter. Bottnen var mestadels horisontell, därför blev schaktvolymerna relativt små. Schaktdjupet varierade mellan 0,5 och 1,5 meter. Massorna placerades utanför runt om schakten och tjänstgör där som ett förstärkt erosionsskydd. Diametern på schakten var 22 meter. Efter godkänd CPT-test placerades ett 500 mm tjockt lager bestående av krossat berg med fraktionen 0-63 mm på avschaktade bottenytan.

För dessa arbeten användes för de grundare positionerna, 8-15 meter, en stödbensponton med en 120 tons grävmaskin och för övriga ett mudderverk med en 250 tons grävmaskin. Dessa enheter placerade även makadambädden.

Gravitationsfundamenten tillverkades under tiden i Zeebrugge, Belgien. Diametern på bottendelen var 18 meter och höjden varierade från 12-24 meter. Det tyngsta fundamentet vägde 1850 ton. Fundamenten transporterades med två bogserade pontoner, en med 12 fundament och en med 4 fundament, till Kårehamn och placerades på makadambäddarna med hjälp av en 3000 tons pontonkran.

När fundamenten var på plats påbörjades ballasteringen. Inuti skaften placerades järnmalm, typ Magnadense. Vid de grundare fundamenten placerades det även Magnadense i de utvändiga ballastkamrarna. Därefter fylldes ballastkamrarna med tung ballast av typ Norit i varierande fraktioner. För dessa arbeten användes ett mudderverk med gripskopa och ett s k Fallpipe Vessel.

Den totala vikten av ballasten var ca 4000 ton/fundament. Efter det installerades erosionsskydden runt utsidan av fundamenten också med hjälp av dessa fartyg. Kablarna mellan fundamenten och även kablarna till landtaget installerades av ett kabelläggningsfartyg. Totalt installerades 20 km kabel.

Torn, turbiner och vingar till 8 verk lastades i Esbjerg och transporterades till Kårehamn på ett jackup fartyg som även utförde montaget på gravitations-fundamenten. Därefter återvände fartyget för att hämta de resterande 8 verken.