Sveriges dåliga vägar och underhållsskuld

Dåligt skick på skandinaviska vägar

Det skandinaviska vägnätet är viktig förutsättning för att vårt samhälle ska fungera. Trots detta har de skandinaviska länderna låtit infrastrukturen försämras under många år. Det har lett till en ackumulerad underhållsskuld i Skandinavien på cirka 7,8 miljarder euro – som skulle kunna fördubblas till 15,6 miljarder euro fram till år 2045 om inget görs.

Balans mellan ökad asfaltproduktion och minimera dess koldioxidutsläpp

Med tanke på den pågående klimatkrisen är det samtidigt av största vikt att minska klimatpåverkan från produktionen av vägmaterial som asfalt. I dagsläget står utsläppen från asfalt för cirka 0,7 procent av Skandinaviens totala CO2-utsläpp, vilket i stora drag motsvarar de totala årliga utsläppen från invånarna i städerna Roskilde, Ålesund och Helsingborg. För att ta itu med de undermåliga vägförhållanden behöver de skandinaviska länderna hitta en balans mellan att öka asfaltproduktionen för underhåll och samtidigt minimera asfaltrelaterade utsläpp.

Vår expertis

NCC har länge varit med och utformat och byggt det skandinaviska vägsystemet och vi har den kompetens och de kunskaper som behövs för att samarbeta med kommuner, regioner och vägmyndigheter. Vår erfarenhet av att arbeta med stora och komplexa projekt kombinerat med en stark och lokal närvaro i hela Skandinavien gör att vi vet hur vi kan utnyttja fördelarna med att vara ett stort bygg- och anläggningsföretag i regional skala.

Åtta rekommendationer för Skandinavien - 6 för Sverige

I vår rapport ger vi åtta rekommendationer om hur vi kan hantera och reducera den skandinaviska underhållsskulden och samtidigt minska asfaltens klimatpåverkan med upp till 50 procent till 2045. Bland annat måste finansieringen för vägunderhåll öka. Både transport- och infrastrukturmyndigheter och kommuner måste ställa tydliga och strikta klimatkrav vid upphandling. Bonus malus-system bör införas i Sverige och Danmark.