Pedagogik

Skolresultaten har visat på en positiv utveckling under de senaste åren. Det är glädjande besked för alla som varje dag arbetar för elevernas bästa i skolan. Samtidigt har nästan var fjärde elev i nionde klass inte uppnått kunskapsmålet i ett eller flera ämnen. Den svenska skolan hamnar också långt ner på listan internationellt när det gäller likvärdigheten och risken är stor att barn som har en sämre utgångspunkt än sina kamrater när de börjar skolan, hamnar i en än mer utsatt position om skolan inte klarar av att kompensera för olika förutsättningar. Hastiga beslut och brist i kompetens när det behöver byggas många nya skolhus och lärmiljöer runt om i landet kan leda till ytterligare negativ utveckling för likvärdigheten i den svenska skolan och risk att elever hamnar i kläm. Här har vi ett mycket viktigt gemensamt uppdrag när vi bygger nytt eller bygger om.

En gemensam grund att stå på

Enligt studier kan skolmiljön bidra med upp till 16 procent förbättrade skolresultat hos eleven. Senare tids forskning visar också att en varierande miljö som väcker nyfikenhet och inspiration både inne och ute påverkar lärandet positivt.

Genom att föra ett resonemang om vilket stöd inne- och utemiljöerna kan ge pedagogerna i deras arbete och barnen i deras utveckling, kan vi definiera en gemensam bild av sambandet mellan verksamhet och fysisk miljö. Låt oss tillsammans i ett tidigt skede, redan i planeringen av en ny skola, ta avstamp i den forskning, kunskap och erfarenhet som finns kring pedagogik och lärande. För att få bättre förståelse kan vi exempelvis observera flöden i skolmiljön. Hur rör sig eleverna och hur arbetar de? Och hur kan vi koppla dessa insikter till pedagogik och utformningen av skolhuset och skolgården för att därmed skapa riktigt bra lärmiljöer?

Att inkludera alla nyckelintressenter, såväl skolbarn, verksamhetsledare som lärare och pedagoger samt förvaltningschefer och driftspersonal tidigt i processen är en viktig del i att skapa pedagogiskt hållbara skolmiljöer. NCC arbetar därför med verksamhetsfokuserad granskning, en process för att tillsammans identifiera och samarbeta med nyckelintressenter i ett skolprojekt. Genom att tidigt börja prata och samverka brett kan man lägga grunden för en bra skola, så att man sen kan bygga en fysisk miljö som samspelar med skolans organisation, pedagogiska inriktning och elevernas sociala behov.