Läkemedelsrening
Kommunala reningsverk är i regel inte byggda för att rena avloppsvattnet från läkemedelsrester. Med aktivt kol kan man rena avloppsvattnet från medicinrester på ett enkelt och robust sätt. Aktivt kol används redan idag för rening av dricksvatten, så tekniken är beprövad och välkänd.
Problemet med läkemedelsutsläpp har aktualiserats på senare år. Läkemedelssubstanser är mycket svåra att bryta ner och kan påverka exempelvis fiskars fortplantningsförmåga och beteende. När olika läkemedel blandas kan det dessutom uppstå oväntade och okända cocktail-effekter.
NCC använder sig av en teknik med aktivt kol. Vattnet renas från läkemedelsrester genom ett filter med granulat av aktivt kol som absorberar substanserna. Tekniken kan användas oavsett storlek på avloppsverket och är skalbar och enkel att anpassa till olika avloppsverk - en enkel tillbyggnad är allt som krävs för omedelbart resultat.
Filter med aktivt kol är en ny tillämpning av beprövad teknik, i dricksvattenframställning används aktivt kol i stor skala. Tekniken är enkel, robust och beprövad.
Frågor och svar om läkemedelsrening
För bara tio år sen pratade man inte om läkemedelsrening, varför är det så hett just nu?
Därför att man kan mäta nu. Detta är inga enkla analyser att göra och nu är metoderna så pass bra att det enklare går att göra analyser. Detta har gjort att man har börjat mäta och nu så står många kommuner inför det faktum att rester av mediciner är ett problem och att något måste göras.
Vad är det för typ av läkemedel det handlar om?
Det är vanliga standardläkemedel; smärtstillande, ångestdämpande etc, som ska tas upp enkelt av kroppen. Men de innehåller potenta substanser som var för sig kan ställa till stor skada i naturen; det kan röra sig om genetiska defekter, skador på fortplantningssystem och så vidare. Det kan också uppstå oväntade cocktail-effekter när flera olika substanser blandas med följder som ingen känner till.
Hur mycket får man släppa ut?
Det finns inga lagar och regler ännu. EU har en watchlist på vissa substanser från läkemedel vi inte vill ha ut i naturen eftersom de påverkar flora och fauna så mycket. Det är en tidsfråga innan vi har lagkrav.
Hur renar man?
Det finns två metoder för att rena – aktivt kol eller ozonering. Ska man vara petig kan man också säga att det finns en tredje metod när man kombinerar de två metoderna.
- Ozonering (O3) är ett oxidationsmedel. Det pågår mer el mindre stora försök med ozonering i labbskala och pilotskala. Problemet är att när man spjälkar upp läkemedel med hjälp av ozon kan det bli andra oönskade substanser, vilket innebär att man inte riktigt vet vad följden blir.
- Granulerat aktivt kol som absorberar läkemedelsresterna. Granulerna har en oerhört stor öppen yta (många små fina porer) som binder föroreningarna till sig. Avloppsreningsverken utrustas med filterhållare i vilka man häller aktivt kol anpassat till varje avloppsreningsverk - mängden kol beror på flöde och föroreningsgrad. Det är en enkel och robust filtreringsteknik.
Hur länge kan man använda kolet?
Det beror på vilken föroreningsgrad som finns i vattnet, det totala flödet och mängden kol man har i avloppsverket. Alla avloppsverk är unika så det går inte att säga en standardtid för hur lång tid det tar innan kolet är mättat.
Hur bedömer man när reningen är tillräckligt bra?
Det görs genom att mäta, men det finns inga föreskrifter för mängder. Ju mer man mäter desto mer underlag får man för att kunna slå fast gränsvärden.
Mäts det med instrument med automätning eller manuellt?
Man gör manuella mätningar i laboratorium och det krävs små halter för att kunna detektera det. Man får skicka provet till ett labb eftersom det krävs kunskap i rätt labbteknik. Analysmetoderna förfinas hela tiden.
Vad händer med kolet när man är klar med det?
Då kan man antingen regenerera och återanvända eller så bränner man det under kontrollerade former - det förbränns och sprids inte i luft. På små anläggningar är det enklast att bränna.